2006-01-20
Dags att prata igenom bröllopstårtan! Klassisk gräddtårta ā la Princess går bort, eftersom jag (Anna) inte är överdrivet förtjust i det. Marsipanen är god, men resten brukar bli kvar på tallriken...
Eftersom vi båda är förtjusta i choklad så blir det utgångspunkten för vår diskussion med konditorn. Vi får träffa en yngre tjej som ger ett bra intryck och verkar mottaglig för våra (eller ja, mest mina då) idéer. När vi går därifrån är det i förvissningen att vår bröllopstårta kommer att landa låååångt ifrån Princess-varianten. Något plastigt brudpar på toppen, eller den lika ocharmiga varianten i porslin, blir det inte. Vad det blir istället? Överraskning!
2006-01-15
En fullspäckad vecka är över! Under loppet av några dagar har vi träffat prästen, fotografen och festlokalens husfar, samt provätit menyn.
Just att proväta menyn blev en smula misslyckat, då i princip allt blev fel. Vi fick fel förrätt, fel sås till huvudrätten (och då även fel tillbehör) samt fel potatis. På plussidan här ligger att vi faktiskt fick en helt suverän middag, och dessutom får komma tillbaka för en (förhoppningsvis) lika suverän till! Det finns visserligen lite frågetecken var i vårt schema vi ska trycka in det, men det känns som ett lyxproblem.
Mötet med prästen kändes bra - "vår" präst ger ett lugnt och tryggt intryck, och känns vare sig för strikt eller motsatsen. Vi kan alltså släppa en punkt till från listan.
Även mötet med studiofotografen känns bra. Vi får prislistor (mindre kul) och går igenom önskemål, fotostilar, bakgrunder, schema med mera. Den trygga känslan finns även här, liksom en övertygelse att detta är en av de budgetpunkter som helt klart är värda varenda öre.
2006-01-09
Våra vigselringar har kommit! De är underbara, precis så läckra, tuffa och udda som vi önskat. För att undvika provande 100 gånger om dagen läggs de undan på ett säkert ställe - ett inte jag (Anna) vet om...
2005-12-27
Sista svardagen har passerat, (självklart?) utan att alla svarat. Lustigt nog var alla saknade svar från Annas släkt - undrar varför?
Med andra ord fick vi inleda "Operation: Rundringning", vilket resulterade i att vi nu har koll på det exakta antalet gäster. I en Bridezilla-attack räknar jag (Anna) ut att vi fått 20% nej-svar - vilken nytta det nu kan göra att veta detta.
2005-11-30
Inbjudningarna är klara och postade! Nu är det bara att vänta på svaren. Eller, ja, vänta på att mamma ska berätta för oss hur det går med svaren eftersom det är hon och inte vi som tar emot anmälningarna. Det är pirrigt, och tankarna flyger runt. Kan alla komma? Vilka tackar nej på grund av resväg, barnfritt eller något annat? Självklart hoppas vi ju att alla vi bjudit kan komma, men realistiskt sett kommer det att bli något nejsvar. Som sagt, bara att vänta och se.
I övrigt är det mesta klart. Resterande trycksaker är designade, och ligger i tryggt förvar på såväl hårddisk som cd-skiva och väntar på utskrift. Men, eftersom vi inte vet vad som kan komma att hända väntar vi med att skriva ut dem ett tag. Det enda vi egentligen har att göra just nu är att köpa skor och proväta menyn. Hur svårt kan det vara? Ja, i alla fall vad gäller skor till mig, Anna, svårare än det låter. Den här stan har fler skobutiker än befogat, men inga lämpliga brudskor... Antingen är de totalt livsfarliga att gå i, fruktansvärt dyra, omöjliga att dansa i eller bara fula. Mitt hopp just nu står till att en nyöppnad butik ska få in snygga skor - annars blir det till att shoppa via nätet.
2005-05-30
Under eftermiddagen har vi gjort ett besök på Scandic Lugnet och tittat på deras mini-sviter. De är inte superlyxiga på samma sätt som en del andra hotells bröllopssviter - men det är tillräckligt lyxigt för oss. Utsikten är fantastisk, sängen helt klart sovvänlig och det finns badkar. Dessutom har vi fått sviten, hotellet och bemötandet rekommenderat. Vad mer behövs?
Vi passar på att boka på en gång - dels för att vara på den säkra sidan, dels för att ha det gjort och slippa fundera så mycket mer på just den saken.
Vad som däremot behöver göras den närmaste framtiden är att ta kontakt med kyrkan för att kolla av att inget ändrats.
2005-03-15
Lokalfrågan har löst sig!
Vi har precis kommit hem från en promenad när telefonen ringer. Det är Bergalids husfar, och han har goda nyheter. Frimurarnas eget arrangemang har flyttats till helgen innan, vilket gör att vi kan få vara på Bergalid den 11 februari. Är vi fortfarande intresserade?
Självklart är vi det, och det känns som att en tyngd lyfts från mina axlar. Det känns som att ska vi nu ha en bröllopsfest - vilket är självklart - då ska det vara en ordentlig fest. Och till det hör bra omgivningar. Inte någon möglig källare där vi iofs får plats antalsmässigt, men där ett par av gästerna måste huka sig för att inte slå huvudet i vattenrören i taket... (Jag behöver kanske inte förklara närmare vilka skräckscenarion jag målat upp?)
Nu har vi en lokal som verkligen bidrar till feststämningen och som känns rätt. Kontraktet är på väg och när det väl är påskrivet kan vi slappna av ett tag. Det är inget mer som behöver göras den närmsta tiden. Att jag sedan troligtvis kommer att "pyssla bröllop" ändå, det har väl egentligen inte med saken att göra. Eller?
2005-03-11
Besöket på Bergalid blev både upp och ner. Själva huset är fantastiskt, underbar miljö med historia, och läget är perfekt. Men. Det datum vi valt kommer det troligen att vara ett frimurararrangemang där, vilket betyder att vi i så fall måste byta vigseldatum.
Och det vet jag faktiskt inte om jag är villig att göra. Om vi kunde få vårat datum, visst, då skulle jag boka Bergalid på momangen och inte ens muttra lite grann om kostnaderna. Men nu... Både dyrt och "fel" dag? Känns inte helt hundra.
Så: leta vidare ett tag till och se om vi kan hitta en lösning som är bra på alla plan.
Vi har också tittat på Officersmässen, uppe på regementet. Men, inte heller det känns riktigt rätt. Lokalen är jättevacker, och utsikten likaså, och under rätt förutsättningar skulle vi gärna vara där. Det är ju bara det att där ligger tydligen det "optimala" gästantalet på 50 - 60 personer. Och jag tror inte jag vill chansa på att det är så många som får flunsan eller bara stannar hemma. Eller för den delen stryka så pass många från gästlistan, med resultat att vi antingen saknar dem på bröllopsdagen eller gör oss osams med dem... Dessutom är det mycket dyrare än vi "tillåtit" i vår budget.
Tack och lov har vi några alternativ kvar på vår lista, men de är inte många. Bara att hoppas att något av dem kan bli bra.
2005-02-23:
Hemsidan är färdig för lansering! Den är i och för sig en smula "opolerad" än, men ska jag vänta tills den känns perfekt, då hinner vi gifta oss innan! Alltså: hemsidan är officiell från och med idag. (åh så skönt)
2005-02-17:
Larry pratar allt mer om att det kan vara värt pengarna att slippa göra allt själva. Att laga mat till så pass många tar tid och energi, oavsett hur mycket man förbereder, och han vill kunna njuta av bröllopsdagen - inte vara för trött. Min mamma håller med, och drar fram en lista på lokaler där vi kan få allt ordnat. Det kostar lite mer, men bara hon slipper laga mat så kan mellanskillnaden bli mina föräldrars bröllopsgåva till oss. Visst känns det lite konstigt, men det är ett erbjudande jag inte tänker tacka nej till (och Larry håller med). Högst upp på listan står frimurarhuset Bergalid, ca 15 minuters promenad från oss. Att det dessutom ligger 10 minuter från Fängelset (vandrarhemmet) åt ena hållet och Scandic åt andra gör inte saken sämre. Uppdrag: boka in en besökstid och se om vi kan få ihop det med våra önskningar.
2005-02-07:
Nästa punkt på min (vår) "att-göra-inför-bröllopet"-lista är att hitta en bra lokal till festen. Vilket känns lättare sagt än gjort. Oavsett hur mycket jag brainstormar så kommer det bara fram några få platser, och ingen av dem känns hundraprocentig. En av de lokaler vi fått rekommenderad är Stångtjärnsstugan, och dagens uppdrag är att åka dit och reka. Larrys första kommentar blir "Det är lite långt, va" och jag kan inte annat än hålla med. Vi hamnar verkligen på den totalt motsatta ändan av stan, med en resväg på minst en halvtimme mellan kyrkan och lokalen. Dessutom skulle de som inte vill köra eller ta taxi få avrunda kvällen med en promenad om två-tre kilometer - bara för att ta sig till närmaste busshållsplats.
Väl inne i lokalen känner vi båda att nja, inte direkt vad vi tänkt oss. Omgivningarna och utsikten är vackra, plus att det inte finns några grannar att störa, men inomhus... Stället ser verkligen ut som en klubbstuga, och om alla på gästlistan kommer så får vi inte plats. Och köket motsvarar inte alls våra förväntningar eller behov. Trots allt detta gör vi en preliminärbokning - bara för att veta att vad som än händer har vi åtminstone en lokal. Men: Jakten går vidare.
2005-02-01:
Det är i och för sig lite drygt ett år till vårt datum, men jag - Anna - ska göra ett försök att få boka kyrkan redan nu. Allt för att vara på den säkra sidan. I och med att det finns personer vi vill ha med på vårt bröllop som befinner sig utomlands känns det viktigt att kunna gå ut med datumet i god tid innan, och lika viktigt att inte behöva ändra det efter några månader. Därför har jag laddat till max inför samtalet med kyrkans kanslist, som jag fått veta ska finnas inne från klockan tio. 09:55 kliver jag ur duschen, redo för allt - utom min älsklings kommentar: "De ringde från Hosjö, och jag sa 11:e februari". Huh? Där står jag, med alla mina välslipade argument, och har blivit "bestulen" på min sparringmatch. Men, fokusera på det viktiga: Nu har vi kommit ett steg närmare vårt bröllop.
2004-12-23:
Larrys gode vän Staffan har varit uppe på besök, och när han åkt tillbaka till Lund (och teologistudierna) får jag veta att han nu bestämt sig för att prästvigas. Enligt det tidsschema som gäller nu räknar han med att bli klar i juni - 2006... Fyra månader efter vårt vigseldatum. Tanken på att ha honom som vigselpräst har funnits där tidigare, men strukits eftersom hans prästvigning varit osäker och avlägsen. Nu däremot börjar vi prata lite löst om att vi kanske ska skjuta på bröllopet för att han ska kunna viga oss. Det skulle ju innebära något mycket speciellt - för oss alla tre.
Det finns dock två problem med det hela: för det första håller Staffan redan nu en hög studietakt, och att säga till honom att vi skjuter på bröllopet för hans skull är att lägga rätt stor press på honom. För det andra är ingen av oss säker på att jag (Anna) klarar av att vänta den extra tiden... Vi bestämmer oss för att tänka på saken samtidigt som vi går vidare med planeringen utifrån det datum vi redan bestämt.
2004-11-23:
Vi ser en annons om utförsäljning av bland annat frackar, i Hedemora, och tar bussen dit. Larry har i och för sig varit ganska inne på att bära kostym, medan jag å andra sidan tyckt att det skulle vara så stiligt med frack. Det finns en i hans storlek, och han provar. Jag "får inte" vara med, men den lilla glimt jag får genom dörrspringan gör mig alldeles varm inuti och får mig att överväga en rymning - "vill gifta mig, NU!", ungefär. På resan hem konstaterar vi att nu saknar vi bara skor, annars är vi klädmässigt klara för bröllopet. Vilken tanke...
2004-09-17
Jag - Anna - köper min brudklänning! Det är alldeles för tidigt, jag vet, men vad ska en flicka göra? Ett besök på Alexandras brud & bal i Borlänge ledde till att jag hittade en bra klänning på utförsäljning. Inte perfekt, nej, men nära nog. Priset är bra, storleken lagom för när jag gått ner efter graviditeten och stilen passande till mig. Det jag saknar är ärmar, men det kan inte vara alltför svårt att sy dit.
sommaren 2004
Vi bestämmer oss för ett datum - lördag 11 februari, 2006. Orsak? Då är det nästan exakt 3 år sedan vi träffades första gången (10:e). Vår årsdag hade visserligen varit ännu bättre, men då hade vi antingen fått gifta oss en torsdag eller vänta två år till. Den 11:e känns som ett bra datum, och i februari är chansen hyfsad att det finns snö samtidigt som det inte blir mörkt två på eftermiddagen...
Vi har också bestämt oss för vilken kyrka vi vill vara i. Efter ett besök känner vi båda två att Hosjö kyrka är rätt för oss - alldeles lagom storlek för antalet gäster och charmig med sina faluröda träväggar. Slutligen har vi öppnat ett bröllopskonto - det må vara gratis att gifta sig, men allt runt om kring kostar.
2004-01-25:
Efter en tuff helg (renovering av nya lägenheten) och en kvällspromenad faller Larry på knä i snön utanför porten, och tar fram en liten blå ask. Med resultat att Anna närmast får panik. "Vad ska grannarna tänka?"... Väl inne i lägenheten får den stackars Larry öppna asken, och trär en smaragdring på sin gråtande älsklings finger. (Sin gråtande, höggravida älskling...) Ungefär trettio minuter senare får han även fria. Ett vinterbröllop ska det bli.
[ Upp ]